Att utgå från helheten och vad innebär det? En lektion om procent i årskurs sju.

Att förstå att när det försvinner något från en viss mängd så får vi en ny mängd är inget som är svårt för eleverna vi möter att förstå. När vi kopplar denna kunskap om mängd till begreppet procent och då utgår från helheten och att denna sedan kan ändras, vilket innebär att vi då får en ny helhet som vi ska utgå i från är svårare för eleverna att förstå. Att dessutom kunna använda kunskapen att om vi vet att 45 kr är 30% så måste 100% vara 150 kr är inte heller självklart för eleverna. Detta var kritiska aspekter som vi hade gått igenom med eleverna och de hade även fått träna på olika metoder att använda sig av för, att angripa de frågor och uppgifter vi arbetade med som alla berörde dessa två kritiska aspekter. Det var nu dags att sätta in den nya kunskapen i ytterligare ett sammanhang med ett större problem där de skulle stöta på båda dessa svårigheter.

Vi hade hittat problemet bröllopsfesten i Singapore matematikmaterialet och översatte detta till svenska. Vi själva löste problemet för att se vad eleverna skulle hamna i för svårigheter samt hur de skulle behöva bli utmanade. Vilka tittade på vilka lösningar de skulle kunna tänka sig att använda samt vilka lösningar vi ville att de skulle få med sig. Vi formade stöttande frågor som vi kunde ställa till eleverna när de fastnade som gjorde att de kunde gå vidare och samtidigt fördjupa sitt resonemang. På bilden kan ni se problemet som eleverna fick samt de frågorna som var till för läraren. Vi presenterade problemet så att alla eleverna hade förstått informationen. Eleverna fick sedan arbeta enskilt i några minuter för att sedan delas in i par.

Vi arbetar alltid enligt EPA modellen när vi har våra problemlösningspass.

 

 

 

 

 

När vi gick runt och lyssnade på eleverna så behövde vi använda oss av de frågorna vi redan hade förberett.

Te.x så utgick många elever från att det fortfarande var 840 personer på festen, trots att de visste att några barn hade lämnat. Vissa trodde också att eftersom det var 40% barn från början och 30 % barn efter att helheten ändrats så hade 10% försvunnit. De tog alltså 10% av 840 och fick fram svaret 84 men när de kontrollerade sig själva så förstod de att de gjort fel. När de kom så långt att de visste att 70% var vuxna alltså 504 personer så ville de dividera 540 med 10 för att få fram vad 10% var i stället för att dividera med 7 som är det korrekta. De fastnade alltså i samma kritiska aspekter som vi hade arbetat med på olika sätt förut.

Vi känner att när vi får uppleva det här blir vi väldigt säkra på att vi måste arbeta med problemlösning varje vecka så de får sätta in sin kunskap i ett sammanhang. Vi måste gå från helheten till delarna och sedan helheten igen. Detta kan också innebär att vi börjar med problemlösningen, sedan genomgångspasset för att sist ta färdighetsträningspasset.

När alla elever hade löst problemet så var det dags för diskussionen i helgrupp. I detta fallet visade vi två lösningar på tavlan och gick i genom dessa. Eleverna hade verktygen röda,gula och gröna kort samt sin whiteboard framme. Vi var noga med att fokusera på och ställa frågor som varför kan man inte dela med 10 här o.s.v för att verkligen reda ut de svårigheter de hade fastnat i. Eleverna skötte resonemangen mellan varandra i den stora gruppen. Hur vi använder dessa verktyg kan ni läsa om i andra inlägg. På bilden nedan ser ni de lösningar vi arbetade med tillsammans med eleverna.

Nästa lektion om hur vi arbetade när vi gjorde ett liknande problem kommer i morgon.

 

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *