Att vara proaktiv i sin matematikundervisning.

Undervisningen börjar redan i planeringen och innefattar både för- och efterarbete. När vi planerar våra lektioner så utgår vi från det begrepp/objekt som vi vill att eleverna ska förstå. Ett begrepp leder till många andra begrepp som de måste få med sig för att förstå helheten. Vi tittar på alla de delar vi måste undervisa om för att eleverna ska förstå det som vi vill att de ska lära sig. Dessa delar ska sedan sättas ihop till en helhet. En tankekarta är ett bra sätt för oss för att se om vi får med alla delar som krävs för att förstå exempelvis skala. När vi gör denna tankekarta så använder vi oss av det centrala innehållet, förmågorna eleven ska utveckla, skolverkets diagnosmaterial (diamant) som redan har färdiga tankekartor samt boken matematiktermer för skolan. Vi tittar också på hur området behandlas i lite olika läroböcker.

Den stora frågan vi ställer oss är Vad är det de ska kunna när de kan? I detta fall exempelvis skala.

Utifrån svaret på den stora frågan designar vi en uppgift som visar på att om de klarar den, så har de också fått med sig det som var tänkt att de skulle lära. I denna uppgift bygger vi en progression mellan lägsta och högsta nivå så att vi når alla elever.

Vi vill att eleverna ska få tre olika sorters lektioner där de möter det som de ska lära sig. Ett formativt genomgångspass som vi har valt att kalla det, ett pass där eleverna får färdighetsträna (målpass) på sin nivå och ett problemlösningspass. Dessa tre pass har vi behandlat lite mer utförligt i tidigare inlägg. Ibland behöver vi naturligtvis fortsätta med fler lektioner beroende på område.

När vi planerar dessa tre lektioner är vi noga med att vara förberedda för vilka svårigheter eller utmaningar som eleverna kommer att hamna i och ha våra frågeställningar klara så att vi kan stötta eleverna i stället för att lotsa dem.

Att vara flera steg före sina elever är naturligtvis självklart men att vara proaktiv innebär så mycket mer då du som lärare måste tänka utifrån tre perspektiv när du undervisar, nämligen bedömning, ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Du måste vara beredd på att de bär med sig missuppfattningar och vilka aspekter som du måste undervisa om och kring för att de ska kunna förstå både delarna och helheten av det som du vill att de ska lära. Vi lärare måste lägga ner mycket tid på vilka frågor vi ska ställa, vilka svar vi kanske kommer att få och vilka följdfrågor vi då kan ställa för att på så sätt fördjupa elevernas förståelse.

Vår modell att planera och utföra vår undervisning har vi plockat efter många års egna erfarenheter där vi har mött inspiration från learning study, matematiklyftet, ÄDK, bedömning för lärande och Singapore matte med mera.

Kom gärna och lyssna på oss och medverka på vårt seminarium på NCM den 6/2 klockan 13.00-15.00. Gå in på länken om ni är intresserade.

http://ncm.gu.se/

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *