Du kan påverka dina arbetsbörda!

Är det något som lärare vill ha är det mer tid. Tid till att planera, tid att efterarbeta lektioner, tid till att samarbeta, tid till reflektion och tid till eleverna. Som arbetsgivare är det frestande att tilldela lärare en 40-timmars arbetsvecka, då finns det mer tid. Problemet är löst. Frågan är egentligen inte hur vi ska hinna med alla de arbetsuppgifter som vi fått utan vilka arbetsuppgifter vi egentligen ska ha. Det här inlägget ska inte handla om lärares arbetstid som vi inte kan påverka själva utan det handlar om vad vi kan påverka, den tid som vi faktiskt kan bestämma själva fortfarande. Samtidigt är det skrämmande att vi måste själva göra vår arbetssituation hållbar och vara tvungna att ta bort saker som vi vet är bra. Det finns inga dåliga saker som lärare gör, eller finns det?

-Jag måste rätta 120 prov! Vill du rätta 120 prov? Måste du rätta 120 prov? Hur kan jag undvika att behöva rätta 120 prov? För att kunna påverka min egen arbetstid och arbetsbörda måste jag ställa mig frågan. Vad fyller proven för funktion? Kan jag göra på annat sätt? För att lätta på min arbetsbörda men samtidigt inte få sämre kvalitet ställer jag mig ständigt den frågan. Vad kan jag göra annorlunda men samtidigt förbättra/behålla kvaliteten. Det är ju ändå kvaliteten som gör att jag tycker det här jobbet är lönsamt på många vis.

Vad fyller då prov för funktion? Att ta bort traditionella prov helt är att göra eleverna en björntjänst. De kommer aldrig bort från prov i livet. Däremot kan ett prov varieras kraftigt. De kan skriva ett prov två och två. Vinsterna är då samtalet som förs dem emellan, du kan som lärare gå omkring och lyssna på resonemangsförmågan, göra anteckningar och på så sätt få ytterligare bedömningsunderlag. Det negativa är svårigheten att verkligen se exakt vad alla kan. Eftersom lektionstid går åt till att skriva detta prov sker en viss rättning också under den tiden. Du hör och ser deras tankar både kommunikativt skriftligt men också på diskussionsnivå. Hur kan dessa prov rättas då? När provet är färdigskrivet kan de blandas om utan namn och rättas av andra par. Här kan man variera sig, kanske passar det med att paren ger konstruktiv kritik till varandra så kan de fortsätta med provet, eller så passar det att paren försöker hitta felen och rätta eller så passar det att paren gör en bedömning utifrån betygskriterierna.

Ett av mina favoritprov kan också vara under flera lektioner. Det kan vara av undersökande karaktär där det verkligen krävs resonemang och diskussioner. Till exempel att de får ett långt snöre och frågan kan vara att undersöka den största möjliga arean. Det är mycket spännande att lyssna på eleverna när de skapar fler och fler hörn. En annan favoritfråga är att undersöka vilket tvärsnittsyta ett visst träd har. Eleverna resonerar en stund hur de ska gå tillväga för att sedan gå ut och mäta trädet. När de inser att tvärsnittsytan är 5 kvm, och de inser att så inte kan vara fallet är mycket intressant. Vad har de gjort för fel? Att de lektionerna innan jobbat med enhetsomvandlingar gör alltså inte att de automatiskt förstår vad de ska med den kunskapen till, tills de själva står inför problemet.

Det här är endast exempel på hur jag använder prov och det finns fler naturligtvis. Vad jag vill ha mer tid till alltså är kollegiala samtal till att skapa de ultimata rika frågorna som jag kan variera på mina otraditionella prov.


Prenumerera på nya blogginlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *