Att ha relationer med eleverna, är det viktigt?

”Hattie poängterar vikten av relationell tilltro, dvs. betydelsen av ömsesidig respekt, hänsynstagande, integritetsrespekt och omsorg samt positiv atmosfär. För att öka tydligheten måste eleverna känna till de regler som gäller i klassrummet samt konsekvenserna av överskridandet av de interna gränserna.

När vi möter eleverna i detta projekt måste vi lägga ner mycket engagemang på vad det är för struktur, regler och arbetsklimat som ska gälla. Eleverna känner direkt vilka ramar vi ska ha men med viss protest i början. Vi är säkra på att med tydliga ramar vågar eleverna röra sig fritt inom dessa, för att bättre kunna lyckas i vårt gemensamma matematikklassrum.

I många år har vi lagt ner mycket tid på att bygga relationer med våra elever och vi tror att de flesta precis som vi känner att relationer med eleverna är oerhört viktigt. Men vad innebär då relationer? Är det samma sak som att skapa en relationell tilltro mellan dig och dina elever?

Vi har sex veckor på oss sedan ska vi vidare till nästa skola. Alltså hinner vi inte skapa någon djupare relation med eleverna. Denna djupare relation är speciellt viktig med vissa elever och detta får den ordinarie läraren skapa. Att skapa sådana relationer finns det mer tid för när vi befinner oss i klassrummet.

För de flesta eleverna räcker det med just ömsesidig respekt, hänsynstagande, integritetsrespekt och omsorg samt en tydlig struktur.  Allt detta förekommande i en positiv atmosfär där man ska få lov att misslyckas är ett framgångsrikt recept och detta känner vi att vi trots utan de djupare relationer med eleverna kan lyckas med.

Med vår nyvunna erfarenhet, att inte hinna skapa den djupare relationen med eleverna, vågar vi påstå att den behöver du inte skapa för att öka måluppfyllelsen. Det räcker med att arbeta aktivt med den relationella tilltron som Hattie beskriver och ändå kunna komma långt med denna i mötet med eleverna. Vi hävdar dock att i det långsiktiga arbetet måste du bygga upp en tillit mellan dig och dina elever som gör att de vill fortsätta komma till dina lektioner och vilja lära sig något.

Så ja, att skapa långsiktiga relationer som bygger på trygghet och tillit med dina elever är viktigt men du kan ändå komma oerhört långt med den relationella tilltron. Slutligen menar vi att relationer och relationell tilltro har inte samma innebörd men den ena kan leda till den andra.


Prenumerera på nya blogginlägg

Problemlösningslektion med elevernas egna problem

 

Problemlösningslektion och effekterna av densamma

För att ett problem ska passa alla elever i en klass är det viktigt att välja ett problem som alla har möjlighet att lösa men samtidigt har ett djup så att alla elever blir utmanade på sin nivå. Vi brukar också börja med ett enklare problem men med samma karaktär som en uppvärmning helt enkelt. En intressant del i problemlösningen kan vara att eleverna tillverkar ett eget liknande problem. Här får eleven möjlighet att tänka baklänges för att skapa problemet men också se förståelsen i problemets karaktär och svårighet. Uppgifterna kan lösas på olika sätt, vilket också redogjordes för under lektionen. Samtliga förmågor färdighetstränades idag.

  • Begreppsförmågan
  • Metodförmågan
  • Resonemangsförmågan
  • Kommunikationsförmågan
  • Problemlösningsförmågan

Ett par elever i årskurs 7 hade dessa två problem nedskrivna i sina problemlösningsböcker efter en problemlösningslektion. De fick arbeta med dessa under nästa problemlösningslektion.

Elevproblem 1 (uppvärmingsuppgift)

I en verkstad finns det motorcyklar och trehjulingar. Det finns dubbelt så många motorcyklar som trehjulingar. Sammanlagda antal hjul som finns är 28 st. Hur många motorcyklar och trehjulingar finns det i verkstaden?

barnets-trehjuling-skissar-22888243
moppe

Elevproblem 2 (huvuduppgift)

 

Du har tre gånger så många tiokronor som femkronor. Totala värdet är 3500 kr. Hur många tior och femmor har du?

femkronan_1976_fram_high 4917766-tiokronor


Prenumerera på nya blogginlägg

Försök inarbeta ett tillåtande klimat i klassrummet!

Varje år möter man en ny klass för första gången. En klass som man kanske ska arbeta tillsammans med i flera år. Det kan vara en ny sammansatt klass men också en klass där elever känner varandra väldigt bra. Det är alltid spännande att se vilket klassrumsklimat eleverna är vana vid. Ofta är det sådan disciplin att handuppräckning råder när eleven vill svara. En sådan diciplin är jättebra när man vill ha ordet, alla kan ju inte prata rätt ut. Detta inlägg gäller när jag som lärare ställt en fråga eller har en frågeställning.

Men vad fyller handuppräckning i klassrummet för funktion egentligen? Visst, elever vill visa att de kan. Men vad betyder det och vad får det för konsekvenser? På en fråga räcker fyra personer upp händerna, de kan svaret, ytterligare sex kan antagligen också svaret men vågar inte eller orkar inte räcka upp handen. Resten har kanske fortfarande inte förstått svaret eller kanske inte heller frågan! Så vad gör läraren efter att det korrekta svaret har kommit. Antagligen fortsätter och går vidare medan halva klassen fortfarande inte har förstått. Betyder det då att så fort det rätta svaret har yttrats, har också alla förstått?

Klassrummet måste vara en plats där eleverna vågar fråga, vågar diskutera och framför allt vågar misslyckas. Förändring når man emellertid inte genom att endast säga det. Man måste både prata om men också visa det genom t.e.x att helt portförbjuda fniss eller andra kommentarer när en klasskamrat pratar, allt för att eleverna ska våga svara eller komma någonstans utan att de ska känna sig utpekade eller rädda att misslyckas inför klasskamraterna. Det är ett hårt arbete att lyckas att få bollen att studsa mellan eleverna och mig som lärare naturligt och då kan det bli lite stimmigt, ja till och med högljudda diskussioner ibland. -hur kan det bli 35?, hur har du fått fram det? När det är som bäst kan jag sätta mig ner bland eleverna och vara en av dem, bollplank, fördela ordet, hinta om det så behövs, ställa motfrågor för att skaka om i deras övertygelse. Några gånger har det hänt att en elev vill visa på tavlan för att tydligare visa sitt argument. Det är sådana gånger mitt hår reser på sig armarna av välbehag. Handuppräckningen har i det närmaste upphört och eleverna har börjat diskutera mer med varandra. Mantrat måste vara: våga misslyckas, tro på dig själv och du är duktigare än du tror.


Prenumerera på nya blogginlägg

Att tydliggöra de ämnesspecifika förmågorna!

När vi pratar om att tydliggöra målen för eleverna måste vi först och främst tydliggöra de långsiktiga målen. Vi måste prata om de fem matematiska förmågorna och hur dessa hänger ihop, då det är dessa som vi ska arbeta med på varje lektion oavsett vilket område vi arbetar med.

När vi frågar de elever vi möter samt våra egna barn har de oftast ingen aning. De svarar exempelvis att de behöver kunna multiplikationstabellerna eller att de behöver lära sig mer om bråk. De har oftast inte hört talas om begrepp, metod, problem, kommunikation och resonemangsförmågan och de vet inte heller vad dessa förmågor innebär. Här måste ske en förändring, då lärare och elever behöver detta gemensamma språk.

Vi måste lyfta de ämnesspecifika förmågorna med våra elever. De ska veta vad varje förmåga innebär och varför dessa hänger ihop. Det är mycket svårt för eleverna att se syftet med det vi gör om vi inte förklarar och synliggör detta för eleverna.

När eleverna får klart för sig vad det är som vi faktiskt bedömer, då det är förmågorna som är kopplade till kunskapskraven, så ökar vi deras medvetenhet som förhoppningsvis gör att de i det långa loppet börjar ställa krav på oss lärare. De har rätt att ställa krav då det faktiskt är de som blir bedömda.

Vilken förmåga tränar vi nu? Vilken förmåga har du utvecklat mest idag? Detta är frågor vi måste ställa till eleverna på varje lektion.

Som lärare, hjälp dina elever att bli mer medvetna och som elev, ställ krav på din lärare att tydliggöra de ämnesspecifika förmågorna.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Nu provar vi NOMP!

Under ett par veckor framöver ska vi prova NOMP på elevernas målpass. Vi har ett målpass i veckan och då tränar vi främst på begrepp- och metodförmågan. Vi lägger in uppdrag som är individuella för varje elev utifrån det som vi sett att de behöver arbeta med när vi gjorde förtestet. Förtestet vi gjorde var på området taluppfattning.

Som lärare behöver du ha ett Nompplus konto där eleverna kan lägga till dig. Detta kostar pengar men går att prova gratis under 21 dagar. Eleverna laddar ner appen NOMP och gör ett konto. De går sedan in på inställningar, mina vuxna och lägger till sin lärare där. När detta är gjort kan du följa deras arbete på ditt konto. Priset är 40Kr per elev per år.

Smidigt att använda sig av när eleverna ska träna på begrepp och metoder, då det är lätt att hitta något inom de flesta matematikområdena samt att det gör det lättare att individanpassa undervisningen.

Läs mer på deras sida: blog.nomp.sethumbnail_img_0055


Prenumerera på nya blogginlägg

Ett inlägg om att förändra ett didaktiskt kontrakt i ett klassrum.

Ett inlägg om att förändra ett didaktiskt kontrakt.

  • Jag vill räkna i matteboken
  • Jag lär mig ingenting
  • Jag vill inte samarbeta med honom
  • Jag gav ju dig svaret, varför måste jag hitta på ännu en lösning?
  • Jag räckte inte upp handen
  • Vad tråkigt detta är
  • Jag lär mig bara när jag jobbar själv
  • Jag vet inte hur jag visste svaret. Jag bara vet.
  • Varför vill du veta varför det svaret är fel. Vi vet ju vilket som är rätt.

Detta är kommentarer som vi möts av när vi går in och försöker ändra undervisningen till att fokus ska ligga på de ämnesspecifika förmågorna, elevernas medvetenhet och ett aktivt deltagande från alla. Det är oerhört viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem och vad det är som bedöms för att de ska ha en chans att lyckas. De behöver se vinningen i att kamraterna också är lärresurser och att vi lär oss så mycket mer om vi kan få igång det matematiska samtalet i klassrummet där alla är aktiva. Vi lär oss av våra misstag och det är i klassrummet som vi ska få misslyckas i, för då synliggörs lärandet och det är detta vi kan bygga vidare på både som individ och grupp. Under arbetets gång började kommentarerna succesivt att ändras till:

– Jag har fått många nya strategier som jag inte hade innan av mina kompisar.

– Det är roligt och utmanande att arbeta med problemlösning

– Jag måste koncentrera mig på genomgångarna för jag kan när som helst få frågan och då vill jag veta vad vi pratar om.

– Det är bra att inte få välja vem man vill samarbeta med för då får man lära sig hur olika alla tänker.

– Det är bra att vi pratar om det som är fel för då förstår jag bättre varför det rätta svaret är rätt.

– Innan skrev jag bara rätt svar nu måste jag visa mina lösningar och då tränar jag på att kommunicera.

– Innan hade jag ingen aning om vilka förmågor som man jobbade med i matematiken, nu vet jag vad jag måste träna på.

Nu har vi arbetat sedan höstterminens start och vi jobbar nu vidare på en ny skola, vilken är nummer två av fyra skolor,  och gläds av att förändringarna ger en bättre medvetenhet hos eleverna och en bättre motivation och hoppas att eleverna känner sig allt mer säkrare på matematiken, vilket leder till en högre måluppfyllelse.

Hälsningar/ Marie och Åsa

samarbete


Prenumerera på nya blogginlägg

Våra härliga 7:or

Vi har tillsammans med ordinarie lärare under sex veckor arbetat med den formativa praktiken kopplat till de fem matematiska förmågorna. Idag hade vi utvärdering av vår undervisning. Några axplock från den kommer här.

asa-011asa-014

Vilken förmåga har du utvecklat mest och motivera varför du tycker att det är just den förmågan du har utvecklat?

Jag tycker att den förmågan har utvecklats för att vi har fått jobba mycket med kompisarna och då får man förklara och argumentera om hur man tänker.
Kanske för att jag försöker lära mig på lektionerna.
Jag tycker att jag har utvecklats mest på olika metoder att lösa problem eftersom jag bara brukade göra uppställningar och lösa det och inte testade något nytt, men nu när jag har andra metoder till att lösa problem så går vissa fortare att lösa.
Det har varit roligt och lätt så det är nog därför jag tycker att jag har utvecklat förmågan.
Jag har alltid varit bra på att argumentera men nu är jag lite bättre
För det har varit svårt med för mig att veta hur jag ska förklara osv
För jag känner att det har blivit lättare att jobba nu för jag har bättre metoder.
För att jag har lärt mig nya metoder och begrepp så att det blir enklare och snabbare
För det är roligare att prata än att skriva.
Jag har fått använda olika begrepp hela tiden.
För att det var mycket nytt som jag inte kunde så nu har jag lärt mig och har fått mycket ny kunskap.
För jag vågar prata inför helklass och jag får utveckla mig på mitt sätt och resonera vad vi pratar om.
Jag har utvecklat bråk och decimaltal
För jag har alltid haft svårt för att visa när jag räknat. Jag har bara kommit fram till svaret i huvudet, men nu känner jag att jag har lärt mig hur jag ska redovisa.
För att vi hade bra genomgångar som förklarade mycket och bra problemlösningspass
Jag tog två för jag kunde inte bara välja en men jag gillar matte för jag fattar det mesta om jag inte skulle gjort det skulle jag nog inte gilla matte men jag har blivit säkrare för nu vet ju hur jag ska räkna ut saker alltså olika metoder men ibland kanske jag är lite osäker och jag vet också vad jag ska göra för att lösa ett problem och det gör det lättare.

Att lära sig av varandra är något vi har arbetat mycket med under dessa veckor. Vad tror du är fördelen med att ofta resonera med någon annan både i små och stora grupper? samt att vara beredd på frågan utan att man räcker upp handen?

Jag tycker att det är bra för då får man lära sig saker som man kanske inte har tänkt på innan och läraren kan då även se vilka som har fattat och vilka som inte har fattat så att de kan hjälpa alla.
Jag kan lättare ta åt mig när jag hör saker från flera personer som förklarar olika. Och det är bra att bara ge ut till någon även fast man ej räcker upp handen så kan många bara det att man kanske är blyg och inte vill prata inför helklassen
Att den personen har en annan strategi som kanske är bättre än din
Så man delar med sig av sina tankar och ibland kanske får en tankeställare så man lär sig nya sätt att tänka snabbare
För att man kan få två olika lösningar på ett tal och det det med handen är jättebra.
Jag tycker det är bra att prata med kompisen bredvid men jag tycker verkligen inte om att prata inför hel klass för att om jag säger fel är det pinsamt men dét är säkert bra att göra så för att man sen ska våga prata i hel klass men korten var kul.
Jag tycker att det har varit bra och jag har tyckt att det varit roligt
Att om fler säger det som dem tycker eller inte vet så vågar fler också säga vilket gör att man lär sig mer.
Man lär sig av varandra och om man har fel när man räcker upp handen då lär man sig bäst för man lär sig bäst av sina fel.
Att man lär sig argumentera och vissa hur man tänker, samt lära sig nya metoder.
Man kan lära sig av andra på olika sätt
Att man lär sig av varandra och få lära sig nya strategier.
Jag tror att alla tänker om man kör no hands up. För att man måste vara beredd på att man kan få frågan hela tiden.
Det är bra att variera så att man inte gör samma saker hela tiden. Jag tycker det är bra att man får frågan utkastad för att då kan man lära sig att räcka upp handen med eget initiativ.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Problemlösningslektion

  1. Problemlösningslektion

    En problemlösningslektion där vi i slutskedet tittade på olika lösningar och värderade dessa.Alice förklarar hur hon tänker.
    Bild: En problemlösningslektion där vi i slutskedet tittade på olika lösningar och värderade dessa.Alice resonerar hur hon tänker vid dagens problem.

    En noshörning kan få mycket långa horn. Ett horn växer cirka 0,5 cm i månaden. Noshörningens horn kan bli 1,55 m. Bildresultat

     

    Den kursiva texten visar på exempel på frågor som du bör ställa till eleverna för att möjliggöra att få deras resonemang framåt.

    1.Hur långt är hornet efter fyra månader? Ex på frågor: Hur långt är tornet efter 1 månad, 2 månader? Kan du visa det på något sätt, ex tabell?

  2. Hur långt är hornet efter 10 månader?
  3. Hur långt är hornet efter 20 månader?
  4. Kan du se ett mönster? I så fall beskriv det här Finns det något du kan se, som du inte behöver räkna ut? Om du tittar i din tabell, kan du se nästa tal i din talföljd?
  5. Ungefär hur lång tid tar det för ett horn att bli 1,55 meter? Hur kan du veta att ditt svar stämmer?
  6. Försök att finna en regel för hur noshörningens noshörning växer?Om jag vill veta hur långt hornet är redan vid ex sju år, finns det ett enkelt sätt att visa detta på? Vad är det som upprepar sig?
  7. Hitta på ett liknande problem och lös det 

     

     

     


Prenumerera på nya blogginlägg