Problemlösningspasset

Våra lektionsupplägg är uppdelade på tre lektioner i veckan. Ett pass som är ett elevaktivt resonemangspass, ett problemlösningspass och ett målpass (individanpassat träningspass). Detta inlägg, första av tre, handlar om våra problemlösningspass. Schemat är lagt som det är lagt, men har man möjlighet att påverka schemat tycker vi att problemlösningspasset bör vara minst 70 minuter långt. Det som är viktigt när vi planerar ett sådant pass är är att problemet är så pass rikt att alla elever utmanas utifrån sin kunskapsnivå.

Problemlösningslektioner innebär möjligheter till givande diskussioner kring olika matematiska begrepp, procedurer, strategier och uttrycksformer. Det är också viktigt att samtliga faser i problemlösningen får plats under en och samma lektion. Risken annars är en forcering av de olika faserna i en problemlösning, en stress som gör att problemet inte har den effekt som önskas. Eller att de olika problemlösningarna tas upp nästföljande lektion som i värsta fall kan vara tre-fyra dagar senare. Vi brukar också börja med ett enklare problem men av samma karaktär, för att ha som en uppvärmning. Problemen brukar vi hitta i boken Rika matematiska problem (2005), skolverkets problembank, NCM, gamla nationella prov eller i någon lärobok.

Vid problemlösning är syftet att alla fem matematiska förmågor tränas, d.v.s begrepp-, metod-, resonemang-, kommunikation- och problemlösningsförmågan.

Svårigheterna vi träffar på under dessa lektioner är vilka hjälp- och stödfrågor som är bra att ställa när/om eleverna kör fast, för att undvika lotsning så mycket som möjligt. Då är det bra om vi har försökt lösa problemet på så många sätt vi kan innan lektionen, så den största möjliga förståelse finns för olika lösningsmetoder och missuppfattningar. Det är enormt tillfredsställande att höra och se hur eleverna tänker, många gånger mycket smartare än jag själv.

Eftersom eleverna blir klara vid olika tidpunkter är följdfrågorna viktiga:

  • Kan du hitta en annan metod att lösa problemet?
  • Försök skapa ett eget liknande problem

Vid redovisningarna tas olika metoder upp och gärna att eleverna gärna redovisar själva, och att de är uppmärksamma på frågor från de övriga eleverna. En önskvärd problemlösningslektion flyter på så pass bra att jag som lärare inte behöver ställa de följdfrågor som behövs utan bara smälta in i mängden, elevernas frågor och röster ska höras mest i klassrummet. Eleverna tränar på att ställa frågor och resonera kring, hur, varför tänk om…Metoderna värderas senare, vilka fördelar och nackdelar finns och vilken metod kan användas oavsett värden? (generalisering).

Vi brukar vara noga med att nästa lektion ta ett liknande problem, eller om möjligt använda elevernas liknande problem för att möjliggöra att alla elever hittar metoder och förståelse för problemets karaktär, dels igenkännande men också skapa säkerhet i metoderna. Problemlösningspassen har också en färdighetsträning där användningsområdet för olika räkneoperationer synliggörs, tränas och skapar en djupare förståelse än färdighetsträning via lärobok som oftast endast tränar begrepp och metod.

Den vanligaste arbetsmetoden är EPA, (eget tänkande, sedan pardiskussioner, sedan alla). Men också andra metoder, speciellt vid elevernas egna skapade problem, att eleven som äger problemet sitter som ”expert” vid ett bord och endast lyssnar på de andras resonemang, för att sedan flytta sig till ett annat bord, där en annan elev är ”expert”. Eleverna har oftast en egen problemlösningsbok som vi kan ta in och se både elevernas kladd men också kommunikationen.

Vid slutet är vi också noga med att hinna med att fråga vilka förmågor eleven har tränat på vid detta pass, men också vilka lärdomar de dragit.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *